I stress/kris så är tydlig kommunikation viktig för att skapa och upprätthålla en gemensam situationsuppfattning, fördela arbete, skapa en tydlig plan och inriktning så att teamet arbetar mot samma mål. Att skapa en tillåtande psykologisk miljö ger alla möjlighet att bidra och stärker teamet.

Några grundprinciper:

  • Använd namn och beröring.
  • Var tydlig och direkt
  • Var kortfattad
  • Non-violent/ lågaffektivt – aggression föder motreaktion. Alla konflikter får vänta.

Assertive comm 1

Assertive communikation: tydlighet och respekt för sig själv och den andre:

assertive comm 2

Det vi vet, men ändå glömmer ibland: closed loop!

Close the loop

Vänlighet ger framgång

Google lade många miljoner på att forska fram vilka team som var mest framgångsrika. Ett team av experter visade sig inte alls med säkerhet vara ett expert-team.

A team of experts is not an expert team

Det viktiga var  – vänlighet. Att alla fick komma tilltals, dvs att alla gavs förutsättningar att bidra.

Det stämmer med en intressant studie om otrevlig doktor som får teammedlemmarna att vara tysta, och inte våga komma med andra infallsvinklar.

Skärmklipp 2016-11-20 22.38.14

Språkets makt: att påverka och suggerera.

Om du är säker på att din väg är den bästa, så kan det vara bra att ha lite tips om hur man lyckas påverka med språket.

Framing /ramar
Om referensintervallet är definierade så är de svårt att gå utanför. ”10 eller 20 mg X?” gör det svårare att svara ”170 mg”.

Implicit handling
” Vill du bedöma patienten här eller på din avdelning?” implicerar att patienten skall till avdelning, och det blir mycket svårare att säga nej till, än ”vill du komma och bedöma patienten?”

Vänlighet och värme och den egna konsistensen i handlingar
En lätt beröring på övre delen av armen funkar. Att ha varit snäll förut hjälper. Att ha gjort någon en liten tjänst gör en mer benägen att göra fler tjänster. Så börja med ”kan du sträcka mig den där sprutan?”

Graded assertiveness:

När man INTE håller med, men vill föra fram detta utan att skapa konflikt och motstånd. Flera engelska minnesramsor finns, se nedan. I Sverige har vi en tradition av concensus, vi har mindre hierarkiska miljöer och viss konflikträdsla.

En svensk version skulle kunna låta så här kanske:

-Kan vi pausa och sammanfatta? Hur tänker vi?
-Jag känner mig inte bekväm med att vi gör X
-Jag vill inte att vi gör Y.
-STOP – det här känns inte patientsäkert.

-Har jag uppfattat det rätt att du vägrar X? Det kommer jag att journalföra

En vanlig strategi från erfaren ssk till oerfaren läkare är ungefär:

  • Så här brukar vi inte göra
  • Vill du att vi skall ringa din bakjour?
  • Det här har jag aldrig varit med om att vi gör! (Då bör man absolut omvärdera sin plan)

Ett sätt att använda en strukturerad trappa kan se ut så här:

OBSERVATION           -Jag ser att saturationen sjunker.
FÖRSLAG                    -Skall jag göra YY, /ringa XX och be hen komma ner?
PÅTALA                       -Jag är orolig för att saturationen sjunker. Vi behöver göra något.
PATIENTSÄKERHET -Det här är inte patientsäkert, jag ringer XX och gör YY.

Några engelska verktyg: PACE,  5stepAdvocacy, CUSS:

PACE

  • Probe – “do you know that…?”
  • Alert – “Can we re-assess the situation…?”
  • Challenge – “Please stop what you are doing while..”
  • Emergency – “STOP what you are doing!”

5-STEP  ADVOCACY

  • Attention getter – “Excuse me, Doctor”
  • State your concern – “The patient is hypotensive”
  • State the problem as you see it – “I think we need to get help now”
  • State a solution – “I’ll phone ICU to arrange transfer”
  • Obtain an agreement – “does that sound good to you?”

CUSS

  • C – CONCERN – I am concerned that we haven’t checked for allergies
  • U – UNSURE – I am uncertain that this Augmentin duo forte medicine can be given to someone with a possible penicillin allergy
  • S – SAFETY – I am really worried it is UNSAFE to give this patient a penicillin like drug given his known allergy
  • S – STOP – Please stop – we need to take a timeout and discuss this further…

SBAR är internationellt känt, och rekommenderas av SKL:

SBAR akut

Kommunikationens grundlagar – en utvikning

Med tanke på hur lite information vi faktiskt för över till varandra i ord, så är det märkligt att vi förstår så mycket som vi gör av varandras världar. Tror vi.

H. Paul Grice studerade samtal och kom fram till att vi håller oss till några i förväg överenskomna samarbetsregler.

  • Kvantitetsmaximen. Säg bara det som behövs.
  • Kvalitetsmaximen: Säg sånt som är sant och du kan stå för.
  • Relevansmaximen: Säg bara sånt som är relevant i sammanhanget.
  • Tydlighetsmaximen: var kortfattad men tydlig.

Då förstår man Tommys invändningar till Pippis brev om ”utan snus i 8 dagar försmäktar vi på denna öde ö”

Referenser

http://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/stress-management/in-depth/assertive/art-20044644?pg=1

https://emergencypedia.com/crisis-resource-management-skills/ – bra översiktinlägg.

https://www.mindtools.com/pages/article/Assertiveness.htm

https://lifeinthefastlane.com/ccc/communication-in-a-crisis/

https://en.wikipedia.org/wiki/Assertiveness