Ett sällsynt med fruktat tillstånd, där trycket inuti ett avgränsat anatomiskt rum ( i regel muskelbuk) ökar, och därmed sänks perfusiontrycket i vävnad:  kapillär perfusion blir kritiskt låg och ischemi uppstår. Normalt tryck i muskel är ca 0-8 mmHg, ett perfusionstryck på ca 30-40 mmHg behövs för att upprätthålla cirkulation. Om vävnadstrycket blir högre är det än viktigare att hålla MAP högre.

Behandling: misstänk. Bevara MAP, sänk extremiteten. Någon sorts gräns för fasciotomi är 40 mm Hg i muskel och 20 mmHg abdominellt.

Utlösande situation:

Oftast trauma, majoriteten utlöst av fraktur av långa rörben, särskilt komminuta. Trauma mot muskel eller omgivande vävnad, ger ökad volym i slutet rum, som försämrar perkussionen. En annan mekanism är fullhudsbrännskada med minskad storlek på muskellogen.
Ischemi med efterföljande reperfusionssyndrom kan ge ödem, svullnad, ökat tryck och vävnadsischemi.
Blödning inne i muskelloge kan ge så ökat tryck att vävnadsskada uppstår.

Underbenet har 4 muskelloger: anterior, lateral, djup resp ytlig posterior.
Övre extremiteten har 4 loger i underarm (volar djup och ytlig, dorsal och lateral)

I överarm sällan kompartmentsyndrom i vare sig anteriora eller posteriora logen, de är relativt rymliga. Samma gäller lårets tre loger (anterior, postering, medial).

Även intraabdominellt kan man få för höga tryck – i regel patienter på IVA avdelningar efter operationer mm.

I regel tar det 3-6 timmar för att ge nekroser i muskelvävnad.

Symtom

Första fasen är svullnad, ödem, och en konsistensökad ”trä-liknande” muskelbuk (tyvärr inte så sensitivt)
Andra fasen är ischemisk smärta, svår smärta även i vila. Pain out of proportion i förhållande till traumat tex. Ökad smärta vid passiv extension av aktuell muskelloge är ett kardinalsymtom och anses vara ett tidigt sensitivt tecken, men kan också saknas.
Tredje fasen är mer diffus i tid, men innebär parestesier och sensibilitetspåverkan som kan komma 1/2-2 timmar efter skadan, motorisk dysfunktion som kommer inom 2-4 timmar. Blekhet eller uteblivna pulsar är sällsynt. Paralys är ett sent fynd.

Man talar både om akut kompartmentsyndrom som kommer inom 3-6 timmar, och om kronisk kompartmentsyndrom som är växlande och växande över tid, ansträngningsrelaterat ofta.

Diagnostik:

Misstänk kompartmentsyndrom vid svår smärta, särskilt efter trauma / ischemi / blödning. Sensitivitet och specificitet på klinisk undersökning är inte övertygande, så vid misstanke behöver man tryckmäta.

Tryckmätning

Muskeltryck normalt = 2-10 mm Hg, buktryck <20 mmHg.

Tryckmätning sker i regel med manuell manometern. (tex Strykers apparat), fyll nål m koksalt, spruta ut en droppe, sen förs nålen in i muskelvävnaden och man sprutar ut en mängd CaCl i vävnaden och motståndet mäts
Ett alternativ är en vanlig 18 gaugenål som kopplas till ett artärtrycksset.

Att tolka tryckmätningsvärden:
Perfusionstryck = MAP – vävnadstryck. Ett PP<40 är farligt.

Ett annat föreslaget mått är ACS delta tryck = diastoliskt tryck – vävnadstryck.
Om skillnaden bara är 20-30 mmHg är det indikation för fasciotomi.

Behandling

  • sänk extremiteten (helst nedanför hjärthöjd), avlasta från förband, gips mm. Smärtlindra. Reponera fraktur.
  • Återställ MAP tex med iv vätska.
  • Håll patienten fastande för ev fasciotomi.

Referenser

Up-to-Date

LT Akut kompartmentsyndrom i extremitet och buk

PM från TIVA om intraabdominell tryckmätning via urinblåsa.