Team, bakgrund, förutsättningar och sist teamarbete på akuten när det är bråttom…

Team

Trots att teamarbete blir allt vanligare inom sjukvården så är det få av oss som tror oss jobba i team, som kan definiera vad det är. Särskilt tydligt blir det inom akutsjukvården eftersom vi jobbar med ad-hoc team – skiftarbete gör att vi mycket sällan ser samma människor i teamet ens under ett arbetspass.

Ett team är definitionsmässigt (Matthew Rice) en grupp av människor som

  • har kompletterande kunskaper och förmågor.
  • arbetar (”are committed”) för att uppnå ett gemensamt mål
  • delar samma målsättning med uppgifterna
  • har ett förutbestämt tillvägagångssätt
  • håller varandra ansvariga.

Framgångsrika team

En huvudpunkt är att förstå att teamarbete är inget mål i sig -eller ja, det kanske har ett socialt egenvärde, men inte om man tänker effektivitet och framgång.
Det är teamets prestation, arbete och resultat som är målet.

Experter som framgångsrika??

Ett team av experter visade sig inte alls med säkerhet vara ett expert-team.
Peter Brindleys bild sammanfattar några anledningar:

A team of experts is not an expert team

”Riktiga team” är framgångsrika.

Ett effektivt /framgångsrikt team arbetar så att man uppfyller definitionen:

  • Meningsfullt syfte
  • Tydliga och specifika mål för arbetet
  • Gemensamt tillvägagångssätt
  • Kompletterande kunskaper och färdigheter
  • Håller varandra ansvariga.

Inom medicin har vi tursamt nog lätt att se meningen med vårt arbete, och har oftast samma strävan att förbättra för patienterna. Någorlunda samma arbetssätt, och olika roller finns oftast, liksom ansvaret. Det kanske är därför vi ändå lyckas ganska bra, trots att vi inte lär oss teamerbete, ofta inte tränar teamarbete, och egentligen inte vet ”vad det är”. Det brukar annars beskrivas som förutsättningar för att skapa lyckat teamarbete.

Känslors påverkan på teamarbete

Min egen käpphäst i de flesta sammanhand är att beslut skall vara grundade i kärlek, inte rädsla. Djupt i limbiska systemet påverkar känslor våra beslut. Grundkänslor är omdebatterade, men förenklat finns å ena sidan kärlek och glädje, å andra sidan rädsla, oro, ilska. Min personliga övertygelse är att beslut blir bättre om de styrs av omtanke och kärlek. Läsa mer inklusive lite referenser?

Otrevlighet försämrar teamets prestationsförmåga

En intressant studie om otrevlig doktor som får teammedlemmarna att tystna, och inte våga komma med information/åsikter som skiljer sig från teamledarens. Jag brukar framhålla för mina yngre kollegor att de skall uppföra sig så att undersköterskan aldrig skall tveka på att komma med avvikande åsikter. Det är ofta den erfarna undersköterskan som noterar skeendet, ser mönster när hen är klar med sina uppgifter vid en resusciteringssituation. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det den sorgligaste typen av misstag i vården – när insikten finns i teamet, men den som har insikten inte vågar yppa den högt. När det gäller fel och misstag inom vården så ligger runt 3-15% på kunskapsbrist, resten på kognition, systemfaktorer och kommunikation. Om insikten finns i teamet, men man tvekar på att framföra den, så är närmast tragiskt.

Skärmklipp 2016-11-20 22.38.14

Vänlighet förbättrar teamets prestationsförmåga.

Googles ”project Aristotle”
Google lade många miljoner på forskning kring framgångsrika team. Man fann 5 framgångsfaktorer, varav psycologic safety var absolut viktigast. Om man känner sig trygg i gruppen, så vågar man bidra med sina åsikter – och det ger teamet en större bredd och framgång. (Amy Edmonson)

psycologic safety vs danger

Stefan Einhorns bok ”konsten att vara snäll” innehåller många goda argument för att vara just – snäll.

 

Teamarbetets specifika delar

Kunskap relaterad till teamarbetet

Man måste veta målet, struktur och arbetsorganisation, uppdrag, roller och ansvar.

Kompetenser relaterade till teamarbete /teamfärdigheter

  • Flexibilitet/adaptabilitet
  • Situationsuppfattning / situational awareness
  • Monitorering och feedback på arbetsprestation/resultat.
  • Ledarskap
  • Interpersonella relationer
  • Koordination
  • Kommunikation
  • Beslutsfattande

Attityd relaterad till teamarbete

För att ett team skall fungera framgångsrikt krävs (förstås) en gemensam vilja att arbeta i teamet, för målet och ett hög grad av ömsesidig tillit.

Att starta upp teamarbete

I vården har man underskattat det arbete som krävs för att skapa team och teamarbete. För att få fungerande teamarbete krävs också en organisationsstruktur som stöder det, i både strategiska beslut och kultur. Det krävs tid och stödresurser för att bygga upp, utbilda och träna team i – teamarbete. Dessutom krävs en strukturerad feedback. Hur det skall gå till är dock omtvistat. Efter att ha läst på känner jag att jag borde gå hem till kliniken och gör om- gör rätt…

Teamarbete vid larm

Preparera, planera

Ibland har vi ett par minuter för att förbereda oss.
Samla teamet på rätt plats. Skyddsutrustning.
Säg högt vilka som ingår, vilken roll man är där i.
Situationsuppfattningen är avgörande – så börja med att dela den, och tänka kring möjlig inriktning.

  • Vad förväntar vi oss för symtom/skador/problem?
  • Vad har hänt?
  • Vad letar vi efter?
  • Vad förbereder vi? Vilka åtgärder? Hur?
  • Skapa arbetsmiljö -gör plats, flytta utrustning, placera åskådare.
Ex: vi väntar in ett hjärtstopp, 40 årig kvinna, pågående HLR sedan 20 min, bystander HLR 5 min, första rytm PEA. Ingen nål.
-Vi förväntar oss PEA – sök reversibla orsaker.
-Vet vi mer om omständigheter? Känd journal?
-Ta fram UL, förbered nålsättning inkl IO, ta fram läkemedel och dra upp Adrenalin i 0,01 spädning, ta fram, men dra inte upp actilys än. Sätt i kontakter på UL apparat och starta upp, gela proben. (gammal UL apparat…). Koppla upp patienten först, ta fram ambulansens 12 avlednings i datorn, tag ett 12 avlednings när det går. Defibrillatorn fram.
-Flytta bort britsen bredvid en meter, skapa plats, flytta XX, YY. Alla som inte har direkt patientarbete ställer sig bakom linjen.
– Anestesi sköter luftväg. NN tar UL. MM tar läkemedel, XX tar venös åtkomst och arteriell blodgas. ….

Resurshantering.

Skärmklipp 2017-04-22 11.24.29

Om du bedömer att behoven överstiger tillgängliga resurser, så uppfattas situationen som hotfull. Då får man antingen öka resurserna, eller sänka behoven. (Se stresshanteringsinlägget)

Rekryter: be om hjälp. Ring efter förstärkning? Använda andra i teamet? Använda åskådare? Använda anhöriga? Använda förbipasserande?

Om någon är ”besvärlig” – sätt den personen i arbete. De flesta vill hjälpa till, ha en uppgift. I värsta fall kan en person få i uppdrag att ta hand om, eller flytta iväg någon som är störande.

Träna

För att bli bra måste man träna. Många gånger, och medvetet. Det är klokt att simulera med koncentration på team, kommunikation, CRM, med tid avsatt på simuleringscentrum. Ett annat verkningsfullt sätt är att bygga in in-situ-simuleringar på akuten. Träna en gång i veckan, med egen personal, i egna lokaler, med egen utrustning. Det är ett utmärkt sett att träna och prova ut nya metoder, rutiner och utrustning. Och att träna team – rollfördelning, ansvar, kommunikation, gemensam situationsuppfattning och mål= inriktning.

Referenser, några stycken.

Cliff Reid – resus me. Making things happen.

Chris Hicks – föreläsningar och samtal.

Peter Brindley – SMACCdub föreläsning