Det är inte lätt att beskriva kunskap. Här följer en liten expose över bakgrunden till målbeskrivningarnas tillkomst, och en del bedömningsverktyg.

Aristoteles kunskapsformer

Episteme: den vetenskapliga kunskapen, generaliserbar och mätbar kunskap
Techne– den praktiska kunskapen, hantverk, färdigheter
Fronesis: praktisk klokhet: förmåga att möta konkreta situationer med lyhördhet, förnuft och etisk reflektion.

Om kunskap och nivåer enligt SoS

Socialstyrelsen utfärdar legitimation och specialistbevis,  och har en ganska vag och omfattande beskrivning av kompetenserna i sin målbeskrivning 2015:8. Den nya målbeskrivningen 2021:8 innehåller några förändringar, men är i sin struktur rätt lik. Specialistföreningen Swesem har brutit ner kompetensen i sin SWESEM Core Curriculum i mer detaljerade beskrivningar av olika kompetenser, men har inte nivåsatt den. EuSEM Core Curriculum finns också som referens, och kommer i sinom tid med klickbara utbildningslänkar.

Vårdgivaren ska ansvara för att kvalitet i ST håller en hög och jämn kvalitet, och granskas av en extern aktör minst var 5e år.

SoS Specialisttjänstgöring 2015:8

Enligt SoS 2015:8 så anges kunskapskrav i följande nivåer: Behärska, ha kunskap om, ha kännedom om.
”Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som avses. Det kan till exempel vara att läkaren fullständigt och självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisera, behandla och följa upp en patient och använda de tekniker eller metoder som är relevanta för området. Ha kunskap används i delmålen c för att uttrycka ett kompetenskrav som är mindre omfattande än behärska. Ofta handlar det då om teoretiska kunskaper. Ha kännedom används i delmålen c för att uttrycka det minst omfattande kompetenskravet.”

SOS Specialisttjänstgöring 2021:8 om bedömningar

HSLF-SF 2021:8 Enligt 5 kap. Kompetensbedömning skrivs följande om metoder:
1 § Den vårdgivare som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring ska ansvara för att ändamålsenliga metoder används för de bedömningar av BT-läkares och ST-läkares kompetens som ska göras enligt detta kapitel samt fastställa rutiner för detta.

Målstyrd utbildning enligt SoS

Innebär att målen styr. Minst fem år. Olika delmål kan ta olika tid, olika STläkare kan ta olika lång tid på sig. De specialitetsspecifika målbeskrivningarna har vissa krav, men SoS avslår sannolikt inte en ansökan om specialistkompetens som inte i alla stycken uppfyller specialistläkarföreningens målkrav. Målen är av olika nivå: Institutionella mål, Programmål, och kursmål. Man är medvetet luddig från SOS i institutionella mål för att bevara ”frirummet” där professionen fyller målen med innehåll. Programmål – SR och utbildningsansvariga har utrymme att fylla programmål

Utbildningsaktivieter anges enbart övergripande av SoS som:

  • ”klinisk tjänstgöring under anledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden”
  • Deltagande i en eller flera kurser (= ”strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål”)
  • Allmänna råd

Målbeskrivning skall användas för att utforma utbildning och bedöma kompetens för specialistkompetensbevis, dvs för nybliven specialist.

Svenska resurser och bedömningsverktyg:

Vår alldeles egne svenske guru på området, Fredrik Walentin, håller på med spännande arbeten och forskning kring svenska EPAs. Bedömningsverktygen: Se hans utmärkta hemsida: www.hjarntanken.se

MINI-CEX (bedömning av anamnes, status och/eller samtal)
Mini-CEX med narrativ bedöming och skattning av självständighet
 Formulär – ifyllbar PDF som kan skrivas ut eller e-postas. För full funktionalitet – använd Adobe Acrobat för dator eller mobil enhet!

DOPS (bedömning av praktisk moment)
DOPS med narrativ bedöming och skattning av självständighet

CBD – Case Based Discussion – Strukturerad diskussion baserad på en journal
Formulär
Instruktion

SPECIALISTKOLLEGIUM
(Handledare + övriga specialister + ST-läkare själv gör en sammanlagd bedömning)

Information om metoden
För bedömare (handledare och övriga specialister)
För ST-läkare, självskattning och egen plan
Underlag för feedback efter kollegium
Manual för studierektor

Skånes bedömningsverktyg

Uppdaterade bedömningsverktyg som tar hänsyn till 2015:8 och 2021:8
Årlig rapport för ST-läkare – Word
Årlig rapport för ST-läkare – PDF

Blooms reviderade taxonomi

I arbeten kring kurs skall Blooms reviderade taxonomi helst användas. Ursprunget formulerades 1956, revisionen 2001. I stigande skala
Minnas – Förstå – Tillämpa – Analysera – Evaluera – Skapa Kunskap.

Skärmklipp 2017-04-28 23.20.36

Man kan också ställa upp en tabell, och plotta in var det tänkta kunskapsmålet hamnar.

Skärmklipp 2017-04-28 23.18.00

När det gäller kunskap så kan den förstås delas upp på många vis.

-teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter.

Dreyfus modell för kompetensbeskrivning:

Bildresultat för competence learning model dreyfus

Bildresultat för competence learning model dreyfus

Bildresultat för competence learning model dreyfus

Millers kompetensnivåer

Et annat sätt att se på kunskap som är rätt användbart.

Miller-1

Att bedöma färdigheter:

Det finns en spännande kunskapsutveckling och trender också inom detta område. Bra att utgå från Millers pyramid: vi kan bedöma det beteende vi kan observera.  Man vill gärna också komma åt kunskaper, färdigheter och värderingar som styr beteendet.

Det har visat sig att det blir bättre samstämmighet i bedömningar om man värderar graden av självständighet istället för kunskap.

CUSUM score om färdigheter

Klicka för att komma åt 1348819_ped-projekt-g-svensson.pdf

The learning curve” Lärandets process i hjärtkirurgi

Ett anopIVA färdighets CUSUM ark

Dansk anestesiologisk förening, med länk till CUSUM

EPA: Entrustable Professional Activity.

Det kunskapsverktyg som just nu vinner mest terräng, av goda skäl. För att få samstämmighet i bedömingar är det mycket effektivare att bedöma hur självständigt någon kan jobba, än hur ”bra” de är.

Canadas Milestones och EPA

Canadas Royal College har utformat en sorts mål- eller kompetensbeskrivningar för akutsjukvård – EPA. 

http://www.royalcollege.ca/rcsite/cbd/implementation/cbd-milestones-epas-e

Exempel på expert beskrivning i Milestone form. http://canmeds.royalcollege.ca/guide

Det finns också verktyg, möjlighet att söka fram milestone på sin nivå, och arbeta med dem

USA: Milestones

USAs ABEM har tillskapat ett system för att värdera progression under utbildning.

https://www.abem.org/public/resources/emergency-medicine-milestones-ksas

Man har börjat beskriva utbildning och kompetens och hur de kopplas till ansvar och tjänsteposition, EPA Entrustable Professional Activities.

EPA och Milestones: 

Integration of Entrustable Professional Activities with the Milestones for Emergency Medicine Residents

Andra referenser:

Aliems guide till EPA som bedömningsverktyg

LT artikel av Knut Aspegren: den svåra konsten att skriva målbeskrivningar

SoS målbeskrivning för ST

Läkartidningen har en artikel om EPA under grundutbildningen

Om bedömningsverktyg:

Örebros sida om ST utbildning

Skånes sida om ST utbildning

Kogan JR, Hatala R, Hauer KE, Holmboe E. Guidelines: The do’s, don’ts and don’t knows of direct observation of clinical skills in medical education. Perspect Med Educ. 2017 Oct;6(5):286-305. doi: 10.1007/s40037-017-0376-7. PMID: 28956293; PMCID: PMC5630537.