Sammanfattning sABCDE:
s: Säkerhet och sanering
1:Egen säkerhet 2:Platsens / sjukhusets säkerhet. 3: Icke-drabbade personers säkerhet. 4: Drabbades säkerhet.
Dvs Sanering innan man släpper in någon på akuten. Kläder bort.
A: Avbryt exponering, Airway, Antidot
Spola vatten? Syrgas? Säker luftväg? Atropin mot sekretion
B: Breathing
Ventilation: Bronkdilaterare? Inhalationssteroider ? (Budesonid finns för nebulisator) Stödventilation?
Diffusion: CPAP?
C: Cirkulation
Vätska, arytmibehandling, elektrolyter (Mg? Ca?) och ev behandling, inotropi?
D: Disability
Krampbehandling: stesolid, ev Magnesium.
E: Exposure
Hud – skador: borsta bort. Tvätta. Särskilda saneringsmedel? Förhindra hypotermi. Smärtlindring!
Symtom som hjälp att identifiera farligt ämne:
| ABCD | Symptom | Möjliga ämnen |
| A – Airway | Irritation ögon, näsa, övre luftvägar, hotad luftväg | Vattenlösliga irriterande gaser, ammoniak |
| B – Breathing | Dålig syresättning | Kvävande gaser, irriterande gaser med låg vattenlöslighet.
Klor, Kolmonoxid, Cyanid |
| C – Cirkulation | Hypovolemi, elektrolytstörning | Senapsgas, Fluorvätesyra |
| D – Disability | Nervpåverkan, kramper | Nervgaser, Sarin, Tabun, Soman, VX, Karbamater |
Hudsymtom vid gasinhalation:
Bleka cyanotiska: hypoxi, inerta gaser tex
Ljus röd: CO
Blå ton: methemoglobin
Normal hudfärg: cyanid
AHLS konceptet
Advanced HAZMAT life support. (Hazardous Materials). För närvarande bara en kurs om ges i USA, kommer ev till Sverige. Enkelt uttryckt: ”sABCDE”där s= säkerhet och sanering.
Säkerhet
- Egen säkerhet. Prio! Håll avstånd, använd skyddsutrustning.
- Sjukhusets säkerhet
- Andra personers säkerhet
- Säkerhet för de drabbade
Sanering
Gas:
Ta dig bort från området,
Tag sedan av (ytter)kläder eftersom 90% sitter i kläderna .(dra ej över huvudet), fäst bort håret från ansiktet.
Lättlösliga gaser: lite svårare att vädra ut, eftersom det löser sig i kroppssvett mm.
Duscha sedan ögon, näsa, hud: första livräddande sanering utanför sjukhus: 15 sek vattenspolning, på seneringslokal/sjukhus vattenspolning 60-90 sekunder. Torka sen!
Vätska / klet / pulver:
Mycket svårare att sanera: Pulver kan borstas bort om utomhus och bra luftombyte. Avklädning först (lägg kläder i plastpåse).
Duscha sedan ögon, näsa, hud: första livräddande sanering utanför sjukhus: 15 sek vattenspolning, på seneringslokal/sjukhus vattenspolning 60-90 sekunder. Torka sen!
TIPS: aldrig spola vatten på kläder: bara på ren hud!.
TIPS: dra inte kläder över huvudet, dra neråt, eller klipp.
First assessment och behandling:
A: bedöm ögon, näsa, övre luftväg. (även salivering)
A: Vattenlösliga irriterande gaser, klor (ger syra löst i vatten, ger ytlig skada) ammoniak ger basisk djup skada). Saltsyra (ger syra) Tack vare vattenlöslighet fastnar de i övre luftvägar, ger ej systemtoxicitet.
A: Avbryt expo, Airway säkrad (sug, skölj, tuba tidigt), Anitdot (Antikolinergika atropin om salivering)
B: Störd ventilation? Stört gasutbyte? (nitrösa gaser ger lungödem som ger diskreta symtom initialt, och svåra symtom sent – 12-48 timmar senare) störd syrgasmetabolism:
B: Irriterande gaser med låg vattenlöslighet ger inga symtom från övre luftvägar utan den kemiska skadan ger kemisk pneumonit och lungödem. (klor, CO, cyanid). INerta gaser tränger undan syret: CO, metan, propan.
B: överväg: syrgas, brondilaterare, steroider (Inhalation, inte systemiskt). CPAP.
C. Chock symtom av hypovolem, kardiogen eller distributiv chock.
C: Senapsgas (hudskador ger hypovolemi), flourvätesyra (ger uttalad hypocalcemi, hypomagnesemi). Syrgastransoort (methemoglobinemi bildare Fe3+ kan inte binda syre: POXen blir låg: amylnitrat, aninil, isobutylnitrat, Naklorat, nitrobenzen, nitroglycering, natriumnitrit, prilokain = Lokal anestetika för barn) (Karboxyhemoglobinbildare: CO binder in och kan inte släppa syre = ger normal POX) Mikokondriepåverkan (cyanid, cyanater, svavelväte, organiska fosforföreningar) – ge natriumtiosulfat eller cyanokit.
Vasodilatation: (nitriter): ge vätska, ev inotropi/NA.
C: Behandla chock: Syrgas 100 %, vätska, elektrolyter, arytmier, optimera hjärtfunktion. Överväg cyanokit, hyperbar syrgas.
D: Nervskada, kramper
D: Nervgaser: organiska fosforsyror: sarin, tabun, soman, VX, Novochock, Karbamater (insektsgifter, jordbruksmedel, borde inte finnas i Europa längre, men finns i Ryssland)
D: Kramper brytes med benso.
E: Gaser med hudsymtom: tag av kläder: spola med vatten för att späda.
Hudskador: Stoppa expo: ta av ytterkläder, borsta bort fasta ämnen. Skölj med vatten och tvål. (Särskilda saneringsmedel för kemiska stridsmedel finns, men behövs sannolikt inte.) Calciumgel för fluorvätesyra! (calcum Sandoz löses upp i vatten, i en hink: /badkar, häll på hela regionens kalcium Sandoz förråd!)
Vila och lugna och ro! använd inte för mycket muskelkraft.
Antidoter
AHLS inriktar sig på ABCDE, och ett fåtal antidoter kommer i fråga utifrån symtom. (Tex amylnitrit mot cyanid utan cyanidskada ger methemoglobinemi)
GASER
Senapsgas
Finns både i fast, flytande/klet form och gasform. Förångas när värms upp, inandning ger symtom från slemhinnor (irritation), luftvägar (skador), men även GI-skador (kräkningar, skador), benmärgspåverkan, CNS-påverkan. Hudskador efter 1-24 timmar med blåsor: låt dem vara. Rätt låg akut dödlighet ca 3%.
Sanering: försiktigt! lyft bort, gnugga inte. Personsaneringsmedel P4, men kan lika gärna använda klorin i vatten. (Se NINas föreläsning)
Nervpåverkan:
Kolinerga förgiftningar av organiska fosfater och karbamater. Kan absorberad via inhalation, hud, slemhinna, mag-tarm kanalen.
Acetylkolinesteras hämmar, och acetylkolin kommer då att bli för mycket:
Sympatisikus: presynaptisk nikotinreceptor.
Parasympatikus. Presynaptisk nikotin, postsynapeisk muskarin
Neuromuskuläar nervsystemet: postsynaptiskt nikotin.
Symtom: ”allt som man tycker är äckligt”
A: snuva, salivering, slembildning i luftvägar, bronkospasm.
B: rhonki, rassel (sekretion), tachypne pga hypoxi
C: först sympatiske, sen tar parasympatikus över med mycket uttalad bradykardi, hypotension, hjärtstillestånd.
Ö: GI symtom: diarrée, buksmärtor, kräkningar
Ögon: mios, suddig syn, tårflöde. Muskelryckningar och tetani.
Behandling:
Sanering: kontaminerar mycket lätt vidare!
A; B, C: luftvägar: se till att saliven rinner ut, inte ner!. Atropin i enorma mängder, många många gram (hinkvis). Robinul räcker inte.
D: kramper: benso, i andra hand atropin. Autoinjektor med motgift: Toxigonin/obidoxim.
Flourvätesyra
Vätska, som förångas vid ca 35 grader. Svag syra som kan ge ytlig brännskada, flouridjonen penetrar djupt, dissocierar långsamt, och binder sedan till två värda joner: ger en hypocalcemi och hypomagnesemi, hyperkalemi. Tas upp via inhalation, slemhinna, genom hud, eller via gastrointestinalkanalen. Ger också en ATP och glukosmetabolismpåverkan.
A: kan ge irritation övre luftvägar av syran
B: sena symtom med lungödem
C: allvarliga elektrolytrubbningar, svåra arytmier, myokardpåverkan, hjärtsvikt.
D: CNS påverkan av ABC, men elektrolytrubbningar kan ge besvär, och hypomagnesemi kan ge kramper.
E: hudskador, som är smärtsamma: smärtan styr behandlingen
Behandling: kalcium. Hur som helst, och massor: kalciumgel, calcium iv, kalcium på hud (spann, hink, handdukar med kalciumvätska). Inhalera kalcium injektionslösning via nebulisator. Mjölk eller kalciumlösning för ventrikelsköljning.
Sanering
På skadeplats. all sanering är livräddande sanering, dvs det är räddningstjänsten som sanerar. Ambulanssjukvården transporterar bort från skadeplatsen efter livräddande transport. Alla som tas in på sjukhus skall ha genomgått fullständigt sanering.
Skall genomföras så snart det är möjligt.
Flytta bort från skadeplats /ämne i fråga.
Avklädning – dra ej över huvudet. Sätt upp håret.
Torr sanering topp till tå.
Våt sanering: utan kläder. 15 sek dusch livräddande.
Om du råkar hamna där: Vinden i ryggen, nästan mot hotet, håll dig undan från både härden och hjälpsökande. Undvik svackor, skuggiga områden, skydda luftvägarna.
Strålning:
Radioaktivitet: Alfastrålning: Regnkläder och mask räcker. Betastrålning kräver tätare kläder. Gamma strålning går igenom allt annat än tjock bly.
Strålskydds grundregler:
Ta dig bort, avskärma, få inte in något per os.
Strålskador smittar inte – men se till att man sanerar bort ev vidare radioaktiva partiklar.
Biologisk hot
Bakterier i första hand. Se till att använda bar munskydd med filter. (Dyra munskydd släpper inte in, men de släpper ut! Dvs ha dem själv, ge ett annat utan filter till patienter). Högvirulenta virus: ”ebola klädsel”.
Det viktigaste är epidemiologisk bevakning, vaccinationer mm.
Triage av kemiskt skadade:
Tvärtom!
Säkerhet: släpp bara in sanerade på akuten: Använd huvan på akuten.
Sanering innan kommer in på akuten: omvänd triagering!
- Gående tas först: det går fort, de kan hjälpa till.
- De som inte går, men visar livstecken.
- Livlösa som måste saneras liggande tar tid, de tas sist.
Prioritera de som samarbetar. Alla kläder bort!. Varmt vatten 35-40 grader, 60-90 sekunder! inte längre, det kan gnugga in det farliga ämnet. Mild tvål. Topp till tå. Torka aktivt. (WASHED aide memoire)
ABC eller 5 sätt att dö av kemisk olycka
A: kvävning pga ofri luftväg
B: Kvävning: ventilationspåverkan (muskelskada) och diffusionspåverkan: O2 transport, o2 metbolism
C: chock: hypovolem, distributiv, myocard, elstatus,
D: påverkad nervfunktion: nervgift
E: elimination: påverkad lever / njurfunktion
Identifiera farligt ämne?
- Läkemedelsboken
- Giftinformationscentralen, GIC, via växeln 09, 08-736 03 84 eller 112
- SOS 112
- Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen
- Blåsbildande stridsmedel
- Farlig Godspärmar
- RIB – Resurs och Integrerat Beslutsstöd. Sök på ämne och få behandlingsinstruktioner.
- Socialstyrelsens C-MEG (Chemical-Medical Emergency Group) via 112
- Om patienten kommer in själv – försäkra dig om att SOS känner till händelsen.
Resurser:
Kemisk / farlig ämne händelser händer kanske framför allt i samband med krig / terror. OPCW Organisation for prohibition of Chemical weapons är det internationella organ som hanterar kemiska vapen.
GIFTINFORMATIONScentralen hjälper Socialstyrelsen har en tjänsteman i beredskap för kemiska ämnen.