Vad är god vård?  Vilket stöd har vi i lagen – inte särskilt detaljerade instruktioner, utan lagen lämnar mycket till de professionella omdömet. Socialstyrelsen har en del formulerat, liksom myndigheten för vårdanalys.

Lagar om patientsäkerhet och vårdkvalitet

I huvudsak finns lagstöd inom HSL, PSL (Patientsäkerhetslagen), Patientlagen, lagen om stöd vid klagomål, och patientdatalagen. 

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL

HSL är en målinriktad ramlag, vilket betyder att den bland annat innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Läs mer om hälso- och sjukvårdslagen (2017:40) på Samlat stöd för patientsäkerhet.

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Lagen syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och tandvården. Den definierar centrala begrepp såsom vårdgivare, vårdskada och vilka yrkesgrupper som anses vara hälso- och sjukvårdspersonal. Läs mer om patientsäkerhetslagen (2010:659) på Samlat stöd för patientsäkerhet.

Patientlagen (2014:821)

Patientlagen innehåller bestämmelser som rör patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården. Patientlagen gäller inte inom tandvården. Läs mer om patientlagen (2014:821) på Samlat stöd för patientsäkerhet.

Lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

I den här lagen regleras patientnämndernas verksamhet, i syfte att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom i stort sett all offentligt finansierad hälso- och sjukvård hos region och kommun, folktandvården och regionfinansierad tandvård, till exempel barntandvård. Läs mer om lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården på Samlat stöd för patientsäkerhet.

Patientdatalagen (2008:355), PDL

I patientdatalagen står bland annat om skyldigheten att föra patientjournal och vad en patientjournal ska innehålla.Läs mer om patientdatalagen (2008:355) på Samlat stöd för patientsäkerhet.

Relevanta paragrafer i korthet:

Patientsäkerhetslagen:3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete

Allmänna bestämmelser

1 §   Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. Lag (2017:62).

2 §   Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

HSL 5 kap. Verksamheten och god vård

Allmänt

1 §   Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vårduppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.

Mmm om diagnostik, utrustning, personal mm.

6 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl.

Allmänna skyldigheter

1 §   Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso–och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen

Begreppet God vård lanserades i samband med publiceringen av Socialsty- relsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Sex områden lyfts fram som viktiga förutsättningar för God vård. De sex områdena är

  • kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
  • säker hälso- och sjukvård
  • patientfokuserad hälso- och sjukvård
  • effektiv hälso- och sjukvård
  • jämlik hälso- och sjukvård
  • hälso- och sjukvård i rimlig tid.

Ur föreskriften SOSFS 2005:12

4 § För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vår- dens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Det systematiska kvalitetsarbetet skall

  1. syfta till att förebygga vårdskador,
  2. utgå från syftet med verksamheten, identifierade och prioriterade vårdbehov samt vårdprocesserna,
  3. vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning,
  4. utgå ifrån mätbara mål, dokumenteras och kontinuerligt följas upp, och
  5. vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen.

Man reglerar också några områden som omfattas av detta systematiska kvalitetsarbete från vårdgivaren i 4 kap:

  • Bemötande av patienter
  • Metoder för diagnostik, vård och behandling
  • Kompetens
  • Samverkan och samarbete
  • Riskhantering
  • A vvikelsehantering
  • Försörjning av tjänster, produkter och teknik
  • Spårbarhet

Vad gäller kompetens nämns:

  1. rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna,
  2. rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter, och
  3. planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.

Föreskrifter från SOS och IVO

Från Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg finns en rad föreskrifter som reglerar patientsäkerhet

Myndigheten för vårdanalys

Rapporten en akut bild av Sverige

kom 2018 och sammanfattar situationen i akutsjukvården så här:

Vårdanalys kom med ytterligare två rapporter 2019 ”med örat mot marken” med förslag på hur den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvården kan utvecklas ur ett patient- och medborgarperspektiv, för att bättre kunna följa vårdens kvalitet och jämlikhet.

Vårdanalys lanserar 3 parametrar att bedöma god vård utifrån:

•gott hälsoutfall av vården
•personcentrerad – att man blir sedd, respekterad och inkluderad
•tillgänglig hälso- och sjukvård.

I den första delen av rapporten konstateras:

”Trots att de öppna jämförelserna har förbättrat grunden för nationell uppföljning väsentligt, uttrycker regeringen i bakgrunden till vårt uppdrag att ”efter mer än tio års öppna jämförelser av vårdens resultat i Sverige är den generella bilden attoönskade variationer inte minskat i den omfattning som krävs mot bakgrund av de lagstadgade målsättningarna om god vård på lika villkor över hela landet”. Regeringen skriver också att ”en avgörande förutsättning för att kunna bedriva ett utvecklings- och förbättringsarbete för en mer jämlik vård är att ha tillgång till information och data av hög kvalitet, samt förmå att åskådliggöra och tolka den”.

I del nummer två om åtgärder sammanfattar man:

”Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har i uppdrag (S2018/03916/FS) av regeringen att lämna förslag på hur den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvården kan utvecklas för att ge regeringen bättre möjlighet att löpande följa vårdens kvalitet och jämlikhet. I uppdraget ingår bland annat att redovisa vad som är extra viktigt att följa utifrån ett patientperspektiv, och att välja ut 5-10 indikatorer som är av särskild vikt för jämlik vård ur ett patientperspektiv. För urvalet av indikatorer ingår det att presentera resultat, tillsammans med fördjupade analyser av och förklaringsfaktorer till utfallet. Urvalet av indikatorer ska vara av sådan karaktär att det redan i dag finns data av tillräcklig kvalitet för att följa upp, redovisa resultat och göra jämförelser mellan regioner.”

Diverse referenser och lösryckta inspel

Magnetmodellen för omvårdnad: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Nyheter/magnetmodellen-okar-vardkvalitet-och-patientsakerhet/

Värdebaserad  vård. Upplevelse dividerat med kostnad. Blir det bra?

Personcenterad vård, ”en kärnkompetens för god och säker vård”. Som också skall mätas,,, SLS