Ett vanligt och viktigt prov på sjuka patienter.
Sammanfattningsvis:
Blodgas bör tas arteriellt hos patienter i cirkulatorisk chock, eller för att korrekt kunna avgöra nivån av hyperkapni hos tex KOLpatienter, samt för patienter med komplex metanol rubbning.
- Venös blodgas som screen ersätter arteriell i de flesta fall.
- Skillnad i pH ligger runt 0.03 (högre skillnad hos patienter i grav chock, varför arteriell blodgas bör tas på patienter in cirkulatorisk chock).
- pvCo2 som har normalvärde venöst är normalt även arteriellt. (100% sens för 6 kPa som cutoff). Ju större avvikelse, desto mer differens. Bra för screening, men för patienter som retirerat tidigare, eller misstänks kunna göra det är arteriell blodgas direkt att föredra.
- pO2 skiljer sig förstås, men POX mätaren hjälper oss där.
- Laktat diffar en del: 0,2-0,5 enligt några studier, men ju högre värden desto högre diskrepans. Som screening fungerar venös blodgas.
- Diabetes ketoacidos: venös blodgas räcker. (pH diffar 0,015)
Kalkylator: http://www.acidbase.org
Konverterare mmHg till kPa bla: thecalculatorsite.com
Se över vad ni har för möjligheter till utvidgad blodgas: ofta vägvinnande med elektrolyter, Krea, även Ca och Cl kan fås, liksom COHb, MetHb. (Lite metodavgörande hur pålitlig Ca är).
Tolkning av blodgaser?
Swesems blodgasanalys är bra och utförlig: se lite längre ner.
Den extremt enkla varianten som funkar på del flesta ganska-sjuka, är ofta ett av några få mönster. Om det skiljer sig mer får man använda avancerade metoder.
Se på pH: normal, sur eller basisk?
Se på pCo2: högt eller lågt? Respiratorisk komponent – under eller överventilerad? Kan det påverka pH, dvs högt pCo2 kan ge respiratorisk acidos, lågt kan ge alkalos. Är det åt samma håll som dominerande rubbning – eller är det en kompensation? Kompensationer kan inte skjuta över målet, dvs man kan inte överkompensera.
De mönster man oftast söker i akutläget är
Respiratorisk acidos:
Kan högt pCo2 förklara acidosen?
Metabol acidos:
Om inte respiratorisk, så är det metabol acidos: endogena syror eller exogena syror.
Endogena – laktat (som också kan komma av förgiftningar)? ketoner? Njursvikt?Hyperkloremi?
Exogena- förgiftning?
Swesems mer utförliga beskrivning av blodgaser:
Stewarts metod
Akuten.li har en fin sammanfattning
Akuten.li fick kort Ace-of-Base-Kortet-dec-17
Emcrit har flera bra genomgångar:
http://emcrit.org/podcasts/acid-base-i/
http://emcrit.org/podcasts/acid-base-4-use-of-fluids/
Kalkylator:
Referenser
Systematisk rewiewartikel om venösa blodgaser på akuten:
Eur J Emerg Med. 2014 Apr;21(2):81-8. doi: 10.1097/MEJ.0b013e32836437cf.
The role of venous blood gas in the emergency department: a systematic review and meta-analysis. Bloom BM1, Grundlingh J, Bestwick JP, Harris T.
En ofta citerad artikel från 2005: Kyle Gunnersson
http://emcrit.org/wp-content/uploads/2011/05/Kyle-Gunnerson-on-Acid-Base.pdf
En artikel om venösa blodgaser på IVA
Can J Anaesth. 2017 Aug 23. doi: 10.1007/s12630-017-0951-8. [Epub ahead of print]
Agreement between venous and arterial blood gas analysis of acid-base status in critical care and ward patients: a retrospective cohort study. Martin CM1,2, Priestap F3.
En artikel om använda venösa blodgaser för att utesluta hyperkapni hos KOLpatienter
Am J Emerg Med. 2012 Jul;30(6):896-900. doi: 10.1016/j.ajem.2011.06.011. Epub 2011 Sep 9. Venous vs arterial blood gases in the assessment of patients presenting with an exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease. McCanny P1, Bennett K, Staunton P, McMahon G.
Fler artiklar om venös och arteriall blodgas, jämförbarhet, tillämplighet.
Peripheral venous and arterial blood gas analysis in adults: are they comparable? A systematic review and meta-analysis. Respirology. 2014 Jan 3. doi: 10.1111/resp.12225. [Epub ahead of print] PubMed PMID: 24383789. [Free Full Text] Byrne AL, Bennett M, Chatterji R, Symons R, Pace NL, Thomas PS.
Review article: Can venous blood gas analysis replace arterial in emergency medical care? Emerg Med Australas. 2010 Dec;22(6):493-8. doi: 10.1111/j.1742-6723.2010.01344.x. Review. PubMed PMID: 21143397. [Free Full Text] Kelly AM.
Venous pH can safely replace arterial pH in the initial evaluation of patients in the emergency department. Emerg Med J. 2001 Sep;18(5):340-2. PMID 11559602 Kelly AM, McAlpine R, Kyle E.
Arterial blood gas results rarely influence emergency physician management of patients with suspected diabetic ketoacidosis. Acad Emerg Med. 2003 Aug;10(8):836-41. PMID 12896883 Ma OJ, Rush MD, Godfrey MM, Gaddis G.
Venous vs arterial blood gases in the assessment of patients presenting with an exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Emerg Med. 2012 Jul;30(6):896-900. PMID 21908141 McCanny P, Bennett K, Staunton P, McMahon G.
Agreement between arterial and central venous values for pH, bicarbonate, base excess, and lactate. Emerg Med J. 2006 Aug;23(8):622-4. PMID16858095 Middleton P, Kelly AM, Brown J, Robertson M.
Reliability of venous blood gas sodium, potassium and creatinine.